Jag Karin

 

Konstnär, kundaliniyogainstruktör, människoälskare som lever efter devisen

”Be yourself-everyone else is taken”

Jag heter Karin Björnsdotter och är en tidig 60-talist. Under min uppväxt var jag en prestationsinriktad tjej som efter knappt 2 års studier på Uppsala Universitet drabbades av den psykosomatiska sjukdomen anorexia som en reaktion på att inte orka räcka till. När min övriga familj skulle flytta till Florida när jag mådde som sämst valde jag att flytta med, ta en paus och välja en ny väg. Jag hittade det kreativa uttrycket och det hjälpte mig att hitta ur sjukdomen och med min familj som stöd tog jag mig sakta ur sjukdomen av egen kraft. Många år av ångest och glädje över mat följde. Jag hittade yogan och träningen som även de blev redskap ur ett destruktivt beteendemönster. Men det var först i graviditeten och min första sons födelse 1993 som jag tillfrisknade helt, och då menar jag när det gäller mitt ätbeteende. Då han sedan gick bort 1994 i en sjukdom trodde många att jag skulle falla tillbaka, men återigen hjälpte mig den kreativa processen att bearbeta och att hitta vägen. Jag hittade tillbaka till yogan och förstod att den var en del av mig precis som konstnärsskapet och kreativiteten. Idag är de båda min livlina, redskap att finna harmoni och kraft i vardagen. Jag är tacksam att jag getts möjlighet att följa mitt hjärta, att kriserna i mitt liv hjälpt mig förstå vikten av att finna glädje och kraft, att hitta min kärna och följa min inre röst. Idag är jag stark på många plan och jag delar gärna med mig. Jag får kraft av att se andra veckla ut sig och vägleder gärna andra i processen.